UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
Om Uppsala Hypnos & Psykoterapi
Verksamheten förestås av Sven-Erik Levin. Jag är legitimerad
psykolog och legitimerad psykoterapeut med psykodynamisk inriktning, samt
har förutom hypnosutbildning även utbildning i EMDR (nivå
2), par-/familjeterapi och i kroppsinriktad/kroppsorienterad psykoterapi.
Jag är också sedan 1999 ¨Specialist inom Klinisk Psykologi¨
inom funktionerna åtgärder/behandling/rådgivning, samt
utredning/bedömning/diagnostik.
Uppsala Hypnos & Psykoterapi är en heltidsverksamhet med verksamhet
i Stockholm och Uppsala. Jag har tidigare arbetat över 10 år
som familjerådgivare vid en familjerådgivning (individuell psykoterapi,
samt par- och familjeterapi), men har även erfarenhet av arbete inom
öppenvårdspsykiatri och från specialskola för sk språkstörda
barn (bl a MBD, DAMP, mycket grav dyslexi, autismliknande symtom). Jag är
medlem i och utbildad av ¨Svenska Föreningen för Klinisk &
Experimentell Hypnos¨ och har arbetat med hypnos i över 20 år
.
Jag är också verksam vid IfKP
Institutet för Kroppsinriktad Psykoterapi i Stockholm.
Till Kort presentation
SAMTALSTERAPI
Samtalsterapi kan föras utifrån en rad olika teoretiska utgångspunkter
som t ex affektteori, självpsykologi, ego-psykologi och objektrelationsteori.
I en psykoterapi med psykodynamisk inriktning antas tidigare livserfarenheter,
särskilt barndomsupplevelser, spela en viktig roll i utvecklingen av
klientens problem och svårigheter. Ofta har nyligen inträffade
livshändelser ¨tagit tag¨ i ett tidigare grundlagt tema av
svårigheter som t ex separation, kränkningar eller att nå
framgång. Terapin kan då fokusera på att lösa upp
de aktuella problemen och återställa klientens tidigare funktionsnivå
(vilket kan ta ganska kort tid i anspråk) eller dessutom syfta till
att bearbeta underliggande svårigheter med rötter i tidig livserfarenheter
(vilket vanligen är mer tidskrävande). (Litteratur)
Om man söker till psykoterapi går vanligen de 3-5 första
samtalen åt till att få en bild av klientens svårigheter,
livssituation och förväntningar etc - och mer komplexa svårigheter
tar i regel mer tid i anspråk. Om klienten dessutom vill arbeta med
hypnos eller andra tekniker tar det i regel upp till 5 sessioner för
att klienten ska få tillfälle att pröva på detta.
Utifrån dessa första samtal presenterar terapeuten en bild av
klientens svårigheter och hur de kan tänkas hänga samman,
liksom ett förslag på vilka ytterligare tekniker som kan tänkas
komma till användning. Klienten har att ta ställning till detta
förslag.
Därefter presenteras klienten ett sk ¨kontrakt¨; en specificering
av arvode/terapisession, överenskommelse om sessionernas frekvens,
terapins längd och reglerna runt terapins avslutande, liksom återbudsregler.
Först efter detta påbörjas den egentliga psykoterapin.
De flesta slags psykiska-känslomässiga svårigheter går
att bearbeta med samtalsterapi, men vid vissa typer av svårigheter
är andra psykoterapeutiska arbetssätt att föredra. Samtalet
är en mycket viktig del av en psykoterapi även inom hypnosterapi,
EMDR och den kroppsinriktade psykoterapin.
ACT, Acceptance and Commitment Therapy, är en form av KBT/kognitivt
beteendeterapeutisk terapi som utvecklats från början av 1990-talet.
Denna terapiform fokuserar mer på att lära sig acceptera eller
¨bli vän¨ med sina inre tillstånd och tankar snarare
än att undertrycka irrationella tankar och känslor eller lära
sig tänka på ¨rätt¨ sätt - besvären minskar
ofta istället genom att klienten förändrar sitt sätt
att förhålla sig till besvären. Detta förhållningssätt
har mycket stora likheter med de terapiformer som beskrivs nedan - hypnos/inre
bilder, EMDR och kroppspsykoterapi - och är därmed lätt att
integrera med dessa arbetssätt.
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
HYPNOS
Hypnos är ett mycket vagt begrepp och vad man lägger in i begreppet
varierar mycket mellan olika personer, författare och utövare.
Teorierna om hypnos är därför många och skiftande (Litteratur). ¨Hypnos¨ kan syfta både
på ett speciellt tillstånd - s k trance, hypnotiskt tillstånd
eller förändrat medvetandetillstånd (FMT) - och dels på
olika metoder/tekniker som används för att utveckla FMT och arbeta
med psykiska och/eller somatiska processer i detta tillstånd.
Det hypnotiska tillståndet
Först under de senaste åren har mer vetenskapliga bevis börjat
samlas som pekar på att ett hypnotiskt tillstånd verkligen är
ett särskilt tillstånd i hjärnan/CNS med sina egna neurofysiologiska
kännetecken (Litteratur) åtminstone
hos de personer som har en god hypnotisk förmåga.
Graden av hypnotisk förmåga varierar något mellan olika
personer. Olika procedurer för att utveckla ett hypnotiskt tillstånd
passar därmed olika personer olika bra. Detta skapar också en
stor variation i de subjektiva tillstånd hypnotiserade personer upplever.
De upplevelser som kan förekomma i ett hypnotiskt tillstånd är
inte unika men beskrivs med andra ord i vardagliga situationer eller inom
andra terapiformer. Upplevelsen av hypnos kan ligga nära vanlig avslappning,
fria associationer, att leva med i handlingen i en film eller bok o d, livliga
dagdrömmar eller nattdrömmar, meditation eller bön hos troende
personer m m. Ofta åtföljs det hypnotiska tillståndet av
avslappning, frihet från ansträngning, förändingar
i upplevelsen av olika sinnen så att t ex upplevelsen kan fokuseras
på inre drömbilder medan ljud från omgivningen ignoreras,
att tiden går fort eller sakta, intresse för inre bilder/minnen
och känslor, att upplevelser utvecklas som av sig själv, liksom
amnesi/glömska eller förstärkt minne. Ofta finns en upplevelse
av att vara närvarande i rummet men samtidigt väldigt avlägsen,
att sinnesintrycken från rummet tonar bort - men en förhöjd
upplevelse av ljud o d från rummet är inte heller ovanligt. Ett
hypnotiskt tillstånd är dock något mycket individuellt
och kan variera starkt mellan olika personer.
De tillstånd som uppträder i samband med mindfulnessövningar/meditation
(se nedan) kan ha stora likheter med hypnotiska tillstånd, åtminstone
när det gäller nybörjare i meditation, men relationen mellan
hypnos, avslappning, meditation och mindfulness är ännu inte helt
klarlagd vare sig fenomenologiskt eller neurofysiologiskt (Litteratur).
Hypnotiska procedurer
Ett hypnotiskt tillstånd kan utvecklas på många olika
sätt såväl med hjälp av en hypnotisör/terapeut
som av personen själv genom självhypnos, hypnoskassetter, hypnosskivor
o d. Ett hypnotiskt tillstånd kräver samarbete mellan terapeut
och klient och klienten kan när som helst välja att ¨väcka
sig¨ och avbryta det hypnotiska tillståndet. Ingenting kan tvingas
på klienten och hela proceduren kräver klientens accepterande
och samtycke för att lyckas.
De hypnotiska procedurerna kan delas upp i fem olika grupper. De kan
användas var och en för sig eller i olika kombinationer. Då
hypnosen har en mycket lång historia och har en stor vidd av procedurer
har det hänt att senare utvecklade terapiformer tagit ut enskilda hypnotiska
procedurer och tekniker och byggt hela sin psykoterapi runt dessa. De fem
grupperna är följande:
1) ¨Traditionell hypnos¨. Detta
är den form av hypnos de flesta människor brukar förknippa
med ¨hypnos¨ och den har ofta framställts på TV, i film
och skönlitteratur. Hypnotisören/terapeuten är ofta mycket
tydlig i vad klienten förväntas uppleva och ger ofta olika förslag,
suggessioner, som syftar till att bearbeta någon aspekt av klientens
svårigheter. (Litteratur).
Inom den s k 3:e vågens kognitiva beteendeterapier (KBT) finns
också ett inslag av liknande tekniker och meditation. De återfinns
under benämningar som bl a dialektisk beteendeterapi eller DBT, mindfulness,
ACT eller Acceptance and Commitment Therapy, acceptans och medveten närvaro.
Många övningar i acceptans (Kåver, 2004) och ¨medveten
närvaro¨ (Livheim, 2004) har stora likheter med ovanstående
form av hypnos/självhypnos, men uppfattningarna om relationen mellan
dessa tillstånd varierar mellan olika forskare (Litteratur).
2) Hypnotiska berättelser, metaforer
och anekdoter. Avsikten med dessa tekniker sammanfaller i stort sett med
den traditionella hypnosens, men den terapeutiska kommunikationen sker i
mer indirekt form. Detta psykoterapeutiska arbetssätt är främst
förknippat med Milton H Erickson och sk Ericksoniansk hypnosterapi
(¨Ericksonian psychotherapy¨). (Litteratur).
3) Inre bilder,
föreställningstekniker eller imaginativa tekniker. Gemensamt för
dessa olika tekniker är att de använder inre bilder, främst
visualisering, som ett sätt att bearbeta olika problem och svårigheter.
Istället för att enbart tala om ett minne, en problemsituuation
etc, så kan man föreställa sig att man verkligen är
där och kanske återupplever situationen eller låter sej
fokusera/utforska andra aspekter av situationen (av t ex ett minne) än
vad man verkligen upplevde. Bearbetning kan även ske utifrån
rent fantasimaterial. Även om dessa tekniker vanligen använder
visualisering är detta inte absolut nödvändigt; bearbetning
kan också ske i rena hörsel-/auditiva-föreställningar
eller känsel-rörelse/kinestetiska föreställningar.
Andra förekommande benämningar på tekniker som anses
höra till denna grupp är symboldrama (vars företrädare
vanligen inte själva betraktar symboldrama som en hypnotisk metod),
ego-state-therapy, mental träning, ¨affective
imagery¨, NLP (Neuro-Linguistic Programming),
systematisk desensibilisering i fantasin och liknande tekniker (används
inom beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och kognitiv terapi vilkas
företrädare inte heller brukar betrakta detta som hypnotiska metoder),
samt EMDR (som behandlas mer utförligt senare). Liknande tekniker används
även inom den kroppsinriktade/kroppsorienterade psykoterapin. (Litteratur)
Motsvarigheter till hypnosens sk ¨affekt-bro¨-tekninker (att
gå från en känsla o d i nuet tillbaka till tidigare minnen
eller erfarenheter av ¨samma¨ känsla o d) finns även i
symboldrama. Under de senaste åren tycks även sådana tekniker,
s k schema-terapi, börjat utvecklas inom den kognitiva beteendeterapin.
Inom ¨new age¨-rörelsen finns liknande tekniker benämnda
som Star, regressionsterapi m m.
4) Andningstekniker. Här används
speciella andningssätt för att nå ett förändrat
medvetandetillstånd eller som ett led i bearbetningen av klientens
svårigheter. Andra benämningar på tekniker som hör
till denna grupp är den sk primalterapin
och ¨frigörande andning¨ som är terapiformer som i princip
bygger på endast en enda hypnotisk teknik. Vissa andningstekniker
inom kroppspsykoterapi liknar en del hypnotiska andningstekniker. Detta
gäller även s k holotropisk andning.
5) Rörelsetekniker. Vissa rörelser
kan användast främst för att utveckla och fördjupa ett
förändrat medvetandetillstånd, men även som ett led
i problembearbetningen. Hypnos som helt bygger på rörelse används
mycket sällan inom psykoterapin, möjligen med undantag av den
transpersonella psykoterapin. Exempel på
rörelsetekniker använda i andra sammanhang är t ex bushmännens
trance-dans, rörelsemeditation inom bl a sufismen och kanske även
den samiska nojdens trummande, liksom ¨dygnslångt¨ dansande
till modern dansmusik som house, techno etc.
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
Till vad kan hypnos användas?
Även om någon form av hypnos kan användas vid
nästan varje slags psykisk eller somatisk svårighet behöver
det inte alltid vara det bästa sättet att bearbeta denna. Lika
lite som ¨medicin¨ är något man omedelbart får
när man är sjuk, lika lite är ¨hypnos¨ något
universalmedel vid psykiska eller somatiska svårigheter. Precis som
man måste få kunskap om sjukdomen för att ge rätt
medicinsk behandling så måste psykoterapeuten få kunskap
om klientens besvär och svårigheter, livssituation m m, för
att kunna bedöma vilka faktorer som ligger bakom klientens nuvarande
svårigheter och hur dessa kan bearbetas i en psykoterapi. De första
samtalen går i regel åt till att förstå dessa faktorer
och försöka avgöra i vad mån hypnos kan vara till hjälp
och i så fall vilken/vilka former av hypnos. Om hypnotiska metoder
väl kommer till användning kan det vara i mycket varierande omfattning
från enstaka gånger till att användas under de flesta sessionerna
under terapin. Hypnosmetoder kan kombineras med såväl EMDR, ACT,
kroppspsykoterapi som parpsykoterapi.
* Hypnos kan vara till hjälp vid de flesta former av psykiska-känslomässiga
besvär som t ex ångest, fobier (t ex orm-, flyg-, social fobi,
svårigheter att tala inför andra), post-traumatisk stress (PTSD), kriser, depressiva besvär, utbrändhet,
självhävdelse- och relationssvårigheter, bristande kontakt
med sina känslor och/eller sin kropp.
* Hypnos kan också vara till hjälp vid många psykosomatiska
besvär som t ex colon irritabilé (¨nervös
tarm¨, där hypnos visat sig ge mycket goda resultat), astma, spänningshuvudvärk,
migrän, muskelsmärtor, tinnitus, stress och utbrändhet. Hypnos
kan också vara till hjälp såväl i bearbetande som
smärtlindrande syfte vid en rad olika smärttillstånd
(fibromyalgi, reumatiska besvär, whip-lash-/pisksnärt-skador
m m).
* Hypnos kan även användas för att utveckla förmågor
som personen redan har som t ex vid mental träning för att öka
den idrottsliga prestationsförmågan.
EMDR
EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) har utvecklats till
en ¨egen¨ terapiform även om den av de flesta personer som
är verksamma inom hypnosområdet betraktar EMDR som en speciell
hypnotisk metod.
EMDR utvecklades först som en metod för behandling av s k post-traumatisk
stress (PTSD, post-traumatic-stress-disorder), dvs en grupp symtom som ofta
uppträder hos den drabbade personen efter t ex våldtäkt,
incest, rån och överfall, katastrofer/olyckor, tortyr och krigsupplevelser.
Speciellt vid komplex PTSD anses kunskap i ego-state-therapy/hypnos vara
viktig för ett gott behandlingsresultat. EMDR har också visat
sig verksamt vid behandling av diverse ångestsymtom, panikångest,
olika fobier (t ex ormfobi, flygfobi och även social fobi) och fördröjd
sorgebearbetning (Litteratur).
EMDR-behandlingen sker vanligen genom att patienten med ögonen följer
särskilda fingerrörelser som utförs av terapeuten, men proceduren
kan även utföras på andra sätt (auditivt, kinestetiskt).
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
KROPPSINRIKTAD PSYKOTERAPI
Förutom samtalet, de inre bilderna och andningstekniker, förekommer
ett mer direkt arbete med kroppen inom den kroppsorienterade-/kroppsinriktade
psykoterapin. Genom att låta klienten stå, sitta eller ligga
i olika positioner kan muskelspändhet/muskelslapphet bearbetas och
klienten upplever ofta en ökad kontakt med sin kropp och en fördjupad
andning. Ofta kombineras dessa sk grundnings- och stresspositioner med andningstekniker.
De flesta kroppsinriktade tekniker kan utföras med eller utan kroppskontakt
mellan klient och psykoterapeut. Många av de övningar och tekniker
som numera används inom s k mindfulness har länge varit en del
av kroppspsykoterapin.
Förutom bearbetning av muskelspändhet, andningsmönster
och upplevelsen av att ¨vara¨ i sin kropp, kan även olika känslor
och minnen väckas. Dessa känslor och minnen kan man så bearbeta
vidare i form av fortsatt direkt arbete med kroppen, inre bilder eller samtal.
Så som i de flesta andra terapiformer kan den kroppsinriktade psykoterapin
komma till användning vid de flesta former av psykiska-känslomässiga
besvär, men är särskilt användbar vid psykosomatiska
besvär, svåra muskelspänningar, svårigheter att uppleva
att man är närvarande i sin kropp, liksom om man har svårt
att sätta ord på sina känslor. (Litteratur)
PARPSYKOTERAPI
Parpsykoterapi kan bedrivas utifrån många olika teoretiska
utgångspunkter. Den sker oftast i form av samtal, men hypnos och andra
imaginativa metoder kan också användas. Vanligen fokuserar parterapin
på samspelet inom paret och på parets sätt att lösa
sina konflikter och inbördes olikheter - man söker nya/alternativa
sätt att förhålla sej till något problem och hantera
detta.
Parterapi/familjeterapi kan vara ett verksamt alternativ i de flesta
former av mellanmänskliga konflikter såväl vad gäller
parförhållanden (gifta, sambo, särbo etc), barn/föräldrar,
syskon som arbetskamrater. Man kan arbeta såväl i syfte att fortsätta
tillsammans som par som för att separera, kanske som ett sätt
att undvika vårdnadstvister eller reda ut svårigheter från
tidigare parförhållanden. Man kan också söka parterapi
i ¨förebyggande¨ syfte för att fördjupa relationen
och som ett sätt att lära känna varandra närmare.
Parterapi kan också vara ett alternativ för människor
som lever nära någon person som t ex har svåra fysiska
smärtor, missbruk eller allvarliga psykiska besvär. (Litteratur)
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
LITTERATUR OCH LÄNKAR
Samtalsterapi
Hinshelwood, R., D. (1994). Clinical Klein. London: Free Association
Books.
Igra, L. (1988). På Liv och Död - om
destruktivitet och livsvilja. Stockholm: Natur & Kultur.
Malan, D., H. (1981). Psykoterapi och Psykodynamisk vetenskap. Stockholm:
Natur & Kultur.
Hayes, S. (2007). Sluta grubbla, börja leva. Stockholm: Natur och
Kultur.
Startsida Överst på sidan
Tillbaka till texten
Hypnos
Bra allmänna böcker om hypnos:
Uneståhl, L., E. (Redaktör). (1982). Hypnos - i teori och
praktik. Örebro: Veje Förlag.
Wormnes, B.; Hillestad, P. O.; Wikström, P-O. (1992). Hypnos - i
teori, metodik och terapi. Stockholm: Natur & Kultur.
International Society of Hypnosis
Society
for Clinical and Experimental Hypnosis
Bra allmän och informativ
bok om främst ¨traditionell hypnos¨:
Hartland, J. (1974). Klinisk hypnos. Stockholm: Natur & Kultur.
Tillbaka till texten
Ericksoniansk hypnos (Ericksonian
hypnotherapy):
Erickson, M., H.; Rossi, E., L.; Rossi, S., I. (1978). Hypnotiska verkligheter.
Stockholm: Natur & Kultur.
O´Hanlon, W., H. (1987). Taproots - Underlying Principles of Milton
Erickson´s Therapy and Hypnosis. New York: W W Norton & Company.
Rossi, E., L. (1986). The Psychobiology of Mind-Body Healing: New Concepts
of Therapeutic Hypnosis. New York: WW Norton & Company.
Zeig, J., K. (Ed). (1985). Ericksonian Psychotherapy. New York: Brunner/Mazel
Publishers.
The Milton H. Erickson Foundation
Tillbaka till texten
Inre
Bilder, Imaginativa terapiformer:
Leuner, H., C. (1984). Symboldrama. Stockholm: Natur & Kultur.
Singer, J., L.; Pope, K., S. (Eds). (1978). The Power of Human Imagination.
New York: Plenum Press.
Ego-state-therapy
Tillbaka till texten
Startsida Överst på sidan
Andningstekniker
Grof, S. (1992). The Holotropic Mind - the three levels of human consciousness
and how they shape our lives. San Fransisco: Harper Collins.
Janov, A. (1978). Primalskriket. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Association for Holotropic Breathwork
International
Tillbaka till texten
Transpersonell Psykologi
Rowan, J. (1993). The Transpersonal - Psyckotherapy and Counselling.
London: Routledge.
Association of Transpersonal Psychology
Ken Wilber´s hemsida
Tillbaka till texten
Hypnosliknande inslag i Kognitiv
Beteendeterapi (KBT)
Kåver, A. (2004). Att leva ett liv, inte vinna ett krig - om acceptans.
Stockholm: Natur och Kultur.
Kåver, A.; Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi
vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Stockholm: Natur och
Kultur.
Livheim, F. (2004). Medveten närvaro (CD-skiva).
Nilsonne, Å. (2004). Vem är det som bestämmer i ditt
liv? - Om medveten närvaro. Stockholm: Natur och Kultur.
Williams, M, et al (2008). Mindfulness - En väg ur nedstämdhet.
Stockholm: Natur och Kultur.
Tillbaka till texten
Aktuell
forskning,teorier om hypnos och hypnos vid vissa specifika diagnoser:
Fromm, E. (1978-79). Primary and Secondary process in waking and in altered
states of consciousness. Journal of Altered States of Consciousness, 4:2
115-128.
From, E.; Nash, M., R. (Eds). (1992). Contemporary Hypnosis Research.
New York: The Guilford Press.
Holroyd, J. (2003). The Science of Meditation and the State of Hypnosis.
American Journal of Clinical Hypnosis, 46:2, 109-128.
Tart, C., T. (2001). Meditation: Some kind of (Self-)Hypnosis? A Deeper
Look. APA, SF. (PDF).
Tillbaka till texten
Hypnos
& Colon Irritabilé Nr 1
Hypnos &
Colon Irritabilé Nr 2
Hypnos
& Colon Irritabilé Nr 3
Hypnos &
Colon Irritabilé Nr 4
Hypnos & Smärta
Hypnos & Fibromyalgi
Om fibromyalgi
Hypnos & Post-traumatisk-stress m
m
Tillbaka till texten
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
NLP
Ebrahim, D., W. NLP - Fact or Fiction, Hypnosis - Swedish Journal of
Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, 1986, 8, 65-71.
Ebrahim, D., W. NLP - Fact or Fiction II, Hypnosis - Swedish Journal
of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, 1986, 8, 107-115
.Ebrahim, D., W. NLP - Fact or Fiction III, Hypnosis - Swedish Journal
of Hypnosis in Psychotherapy and Psychosomatic Medicine, 1986, 8, 170-174
Ebrahim, D., W. Stop Doing to Youreself What Youre Parents Didn´t
Do to You!, Hypnosis - Swedish Journal of Hypnosis in Psychotherapy and
Psychosomatic Medicine, 1992, 8, 15-25.
Grinder, J.; Bandler, R. (1981). Trance-formations - Neuro-Linguistic
Programming and the Structure of Hypnosis. Moab, Utah: Real People Press.
Tillbaka till texten
EMDR
Shapiro, S. (1995). Eye Movement Desensitization and Reprocessing - Basic
Principles, Protocols and Procedures. New York: The Guilford Press.
EMDR-Länkar
Post-traumatisk-stress, PTSD
Tillbaka till texten
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
KROPPSPSYKOTERAPI
Blomqvist, G. (1991). Analytisk kroppspsykoterapi. I: Konarski, K.; Theorell,
T. (Ed). Psykosomatisk läkekonst. Stockholm: Natur & Kultur.
Downing, G. (1998). Kroppen och Ordet. Stockholm: Natur & Kultur.
Lowen, A. (1975). Bioenergetics. New York: Penguin Books.
Om kroppspsykoterapi
1
Om
kroppspsykoterapi 2
Om
kroppspsykoterapiforskning
Tillbaka till texten
PARPSYKOTERAPI
Andersen, T. (1991). Reflekterande team - samtal och samtal om samtalen.
Stockholm: Mareld.
Anderson, H; Goolishian, H. (1992). Från påverkan till medverkan.
Stockholm: Mareld.
Boscolo, L.; Cecchin, G; Hoffman, L.; Penn, P. (1990). Systemisk familjeterapi
enligt Milanometoden. Stockholm: Natur & Kultur.
Ruszczynski, S. (1996). Psykoterapi med par - ett psykoanalytiskt perspektiv.
Stockholm: Natur & Kultur.
Tomm, K. (1989). Systemisk intervjumetodik. Stockholm: Mareld.
White, M. (1991). Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm:
Mareld.
Post-moderna terapier
Artiklar
om Social Konstruktionism m m
Narrativ Psykologi
Bateson, G. nr 1
Bateson, G. nr 2
Tillbaka till texten
UPPSALA HYPNOS & PSYKOTERAPI
TANDLÄKARSKRÄCK
Levin, S-E, Shahnavaz, S. & Eljenmyr, P. Tandläkarskräck
- ett gömt eller glömt lidande, Psykisk Hälsa, 2005, 2, 52-59.
Tillbaka till texten
Publicerad 2000-01-23
Senast reviderad 2010-01-01
|